BFL - ur ett annat perspektiv av Michael Rystad

ons, 01/22/2014 - 20:02 | admin

Hur arbetar ni med BFL i Svedala, är en fråga som jag får allt oftare och det är självklart roligt att vårt arbete för att alla ska lyckas, uppmärksammas. Vi har bara börjat vår BFL-resa och jag tror egentligen att mycket av det vi gör i Svedala också görs på många andra platser i Sverige, men jag delar gärna med mig av både tankar och erfarenheter.

Min resa började 2006 på en tvådagars konferens i Stockholm. Jag, min rektor och två av mina kollegor åkte dit för att lära oss om individuella utvecklingsplaner. Jag kommer ihåg tågresan upp och att vi diskuterade hur en IUP kunde se ut och om vi skulle få ta med oss några hem? Kanske skulle det behövas en IUP-pärm för varje elev? Diskussionen på resan hem var av ett helt annat slag. Vi pratade om elevledda utvecklingssamtal och om vikten av att prata mål med eleverna i undervisningen. Ingen av oss kände till bedömning för lärande men tankarna som vi hade och som jag sedan fortsatte att arbeta med i mitt klassrum handlade om att dela målen med eleverna och att göra eleverna till ägare av sin egen lärprocess.

Resultatet av resan blev en kommungemensam IUP-mall, men det mer spännande arbetet påbörjades ett år senare. Läsåren 07/08 och 08/09 genomförde Svedala en så kallad kunskapssatsning för samtliga lärare F till 9 i kommunen. Samtalsgrupper ledda av samtalsledare träffades en gång i månaden och under två år diskuterades matriser, omdömen, mål och bedömning, och begreppen summativ och formativ bedömning introducerades. I slutet av 2010 i samband med att Lgr11 skulle implementeras, var det dags för en ny kommunövergripande satsning. Satsningen följdes upp kontinuerligt och efter ett år var det tydligt att just allsidig bedömning och alignment var områden som behövde utvecklas.

Våren 2012 tog politiker i Svedala fram en ny vision där det fastslogs att Svedala varaktigt ska räknas bland de bästa kommunerna i landet. Med visionen behövdes en plan och i mars samma år ägnade Utbildnings ledning tillsammans med rektorer och förskolechefer, två dagar åt att ta fram en gemensam verksamhetsidé att utgå ifrån i det fortsatta utvecklingsarbetet. En skola på vetenskaplig grund och synligt lärande skrevs fram och målet för arbetet skulle självklart vara  att alla elever ska lyckas! Verksamhetsidén tillsammans med behovet av allsidiga bedömningar och alignment, ledde fram till det fokus på bedömning för lärande, eller BFL som vi ofta säger, som vi sedan valde att arbeta med.

En fråga som vi har varit tvungna att förhålla oss till är hur vi kan förändra på djupet och hur vi kan nå ut till samtliga klassrum och verksamheter. Det är viktigt att betona att bedömning för lärandet är ett förhållningssätt som innebär så mycket mer än de BFL-metoder som vi kan välja att arbeta med i klassrummet. Vi ska tydliggöra mål för eleverna för att ge dem förståelse, sammanhang och delaktighet. Vi ska visa dem kriterier för framgång för att hjälpa dem att själva få syn på kunskapskvalitéer. Vi ska kontinuerligt utvärdera undervisningen och anpassa den till elevernas kunskaper så att elever möts av undervisning som utgår ifrån den förståelse som just de har. Vi ska ge dem återkoppling som hjälper dem framåt för att hjälpa dem att få syn på sin utveckling och på sin förmåga att lära. Vi ska ta tillvara på det stöd och den hjälp som kamrater kan vara i lärandet och vi ska hjälpa eleverna att ta lärandet i egna händer så att eleverna i andra sammanhang, även efter skolan, kan ta sig an nya utmaningar och situationer och fortsätta att utvecklas. Men varför stanna där?

Om vi nu tror på att bedömning för lärande fungerar för att utveckla elever, kan vi då själva tänka på något annat sätt? Om vi vill utveckla våra förskolor och skolor bör även utvecklingsinsatser i skolans värld ha tydliga mål och utgå från behov och sammanhang. Vi bör arbeta med att synliggöra vårt arbete, ge varandra återkoppling och utveckla en lärande organisation. Det bör finnas kriterier för framgång och exempel att utgå ifrån, precis som med Skolverkets arbete för att stödja implementeringen av Lgr11. Vi fick filmer, material och föreläsningar som stöd och hjälp. Utan stöd blir det som med Lpo94 - Här är läroplanen! Lycka till! Det är först när bedömning för lärande är ett förhållningssätt som genomsyrar hela vår verksamhet som vi kan känna att vi verkligen har förflyttat oss.

 

Hur har vi då gått tillväga?

Vi har valt att tydliggöra kommunens utvecklingsarbete bland annat genom att arbeta med vår hemsida KvUtiS, Kvalitet och utveckling i Svedala, där verksamhetsidén och vårt utvecklingsarbete presenteras. Vi samlar artiklar, filmklipp och material som knyter an till vår verksamhetsidé och delar av materialet sätts i ett sammanhang i våra lärmoduler, inspirerade av matematiklyftet. Vi använder oss av nyhetsbrev som både läggs ut på intranätet och på KvUtiS en till två gånger i månaden, och som numera också skickas ut till all personal som arbetar i våra förskolor och skolor. I dessa nyhetsbrev rapporteras fortlöpande om vad som sker inom olika satsningar. Tanken är att erbjuda skolledare och pedagogisk personal, ett smörgåsbord att arbeta med utifrån behoven på respektive enhet.

Vi synliggör förskolornas och skolornas arbete bland annat genom våra kartläggningar och uppföljningar och vi strävar efter att ta fram kartläggningsmaterial och redovisningsformer som stödjer analysarbetet för respektive nivå - vad behöver lärare, vad behöver rektorer, vad behöver förvaltning och vad behöver politiker för att kunna analysera sin verksamhet? I samarbete med tankesmedjan Bedömning som motivation och utvecklande pedagogiskt verktyg tog vi fram ett kartläggningsverktyg i form av enkäter som både vände sig till lärare och till elever. Enkäterna bestod av 15 frågor som utgick ifrån Dylan Wiliams fem nyckelstrategier. Syftet var att synliggöra kvalitéer i undervisning, skapa förutsättningar för diskussioner om det som har störst påverkan på elevernas lärande och nyansera diskussionerna om kunskapsresultat. Kartläggningen genomfördes hösten 2012 och i januari analyserades kartläggningen på respektive enhet och det var i samband med analys och strategival som arbetet med BFL påbörjades.

Vi bedriver också ett aktivt arbete för att synliggöra de goda exempel som finns i kommunen. Det är viktigt för oss att allt det fantastiska arbete som sker ute på våra förskolor och skolor, kommer fram och också kan fungera som en motvikt till den många gånger onyanserade bilden av svensk skola som lyfts fram i media. Vi är övertygade om att vi gör ett bättre jobb om vi är stolta över vår verksamhet.

Återkoppling inom våra förskolor och skolor sker på flera olika sätt. Det som passar på en förskola kan skilja sig från en annan och vi har både större och mindre skolor i kommunen. Vi tillhandahåller en modell för hur arbetet med BFL, kollegialt lärande och utveckling av undervisning kan se ut men det är sedan upp till varje förskolechef och rektor att bestämma över hur de vill utforma och organisera arbetet på förskolan eller skolan. Återkoppling till och från verksamheterna sker idag genom så kallade strategisamtal, där representanter från Utbildning möter respektive förskolechef eller rektor, och diskuterar enhetens resultat kopplat till det utvecklings- och kvalitetsarbete som sker på enheten. Samtalen utgår ifrån läroplan och styrdokument men också utifrån framgångsfaktorer för att skapa utveckling. Erfarenheter av tidigare satsningar visar att utveckling går olika fort på olika enheter och därför har en hel del fokus legat på diskutera förutsättningar för framgångsrikt utvecklingsarbete. En strategi för detta har varit att fokusera på tydliga och hållbara organisationer som möjliggör för verksamheterna både att hantera det dagliga arbetet men också för att arbeta utvecklande och långsiktigt. En annan strategi har varit att fokusera på att synliggöra lärares arbete bland annat genom arbete med learning/lesson study, matematiklyft, öppna klassrum och inte minst genom arbetet med bedömning för lärande.

 

Var står vi nu?

Ett år har gått och nu genomför vi BFL-kartläggningen för andra gången. Några av frågorna är reviderade och några frågor har tillkommit. Strategisamtalen är genomförda för tredje gången och vi kan se att mycket positivt har skett det senaste året.

Arbetet med bedömning för lärande har kommit igång på alla våra enheter och på flera olika sätt. Vi ser förskolor där analysscheman med de fem strategierna finns tillgängliga som stöd för den kollegiala reflektionen och vi ser skolor som arbetar med personliga handlingsplaner och systematiskt arbete med BFL i lärlag. Vi ser också verksamhet där arbetet med bedömning för lärande mött större motstånd eller där sammanhanget inte varit tillräckligt tydligt och här får vi arbeta vidare. Nästa utmaning är att renodla och sammanföra de olika utvecklingssatsningar som vi arbetar med i kommunen. Digitalt lärande, bedömning för lärande och matematiklyft är inte tre olika utvecklingsområden och ska heller inte uppfattas så.

På längre sikt hoppas jag att det gemensamma utvecklingsarbetet blir tydligt och finns i ett sammanhang och att systematiskt utveckling av undervisning, kollegialt lärande och bedömning för lärande är självklara delar av arbetet på alla våra förskolor och skolor. Jag hoppas att vi tagit fram bra underlag för analys för verksamhetens alla nivåer och att våra pedagogiska ledare upplever att de har en organisation redo för både läslyft och BFL samtidigt som våra pedagoger både kan undervisa och delta i det gemensamma arbetet med att utveckla våra förskolor och skolor.

Detta är min bild av arbetet med BFL i Svedala, sett ur mitt perspektiv som strateg på Utbildning. Frågar ni en rektor får du en annan bild, en lärare en tredje, och fortsätter du frågandet så kommer bilden nyanseras ytterligare. Är du förvånad? Bli inte det. Skolan är likt livet på det sättet. Ingenting är någonsin antingen svart eller vitt och det är viktigt att bilden av skola nyanseras. Ingen är bättre lämpad att berätta om verksamheten än alla vi som arbetar med utbildning och lärande. Om vi synliggör vårt arbete, så bidrar vi till att skapa förtroendefulla relationer med resten av vårt samhälle samtidigt som vi kan hjälpa och inspirera varandra. Trots PISA-chocker och evinnerligt prat om svensk skola på dekis är jag övertygad om att det sker mycket som är värt att synliggöra i kommuner och skolor över hela Sverige. Är det inte dags att lyfta fram det nu?

Michael Rystad
Utvecklingsstrateg på Utbildning i Svedala kommun
https://webb2.svedala.se/utbildning
https://www.facebook.com/SvedalaUtbildning
@rystads

IB Image