Kommer det här på provet?

mån, 10/13/2014 - 13:01 | admin

Frågan i rubriken har fungerat som en strömbrytare för elevers koncentration och fokus under generationer. Beroende på svaret har man kunnat se förvandlingen i klassrummet. Vid ett ”ja” spetsades öron, ryggar rätades och anteckningsböcker öppnades. Vid ett ”nej” var effekten den motsatta och känslan av meningslöshet la sig som en våt filt över klassrummet. Vi som stod där framme visste detta mycket väl. Stod man där framme vid tavlan hade man fått frågan förr och visste vad vårt svar skulle leda till. De flesta svarade nog någonting i stil med ett kryptiskt ”Det kanske blir så…”varpå hela ansvaret lades i knät på eleverna och de inlärningsstrategier de i bästa fall erövrat.

På senare tid har jag lagt tid och tankar på att fundera över vilken fråga som skulle ställts stället. Eller vilken av alla de frågor som gömdes i ”Kommer det här på provet?” som vi borde ha svarat på.

”Varför behöver jag kunna det här?”

”Vad kommer jag ha för nytta av det här?”

”Hur kopplar du detta till den kunskap jag redan har?”

”Vad ska den här kunskapen leda till?”

Dessa frågor ställs varje lektion och även om de inte uttrycks muntligen så finns de alltid där…

Jag är av övertygelsen att vi befinner oss mitt i ett paradigmskifte. Frågan i rubriken representerar i så fall det synsätt som varit rådande sedan folkskolans införande och som jag valt att kalla ”lydnadsparadigmet”. Det förändrade sätt att se på lärande och som bland annat gett oss formativ bedömning kallar jag ”förståelse paradigmet”. Förr förväntades elever lyda, nu förväntas de förstå. Det handlar om en skillnad som gör skillnad i hur vi ser på skola och lärande.

En del har opponerat sig mot ordet ”lydnad” och de associationer det för med sig. Men går vi in i valfritt klassrum och frågar valfri elev varför hen gör det hen gör kommer vi besvärande ofta att få svaret ”För att läraren har sagt det”. För mig representerar detta svar en undervisning som är uppbyggd på just lydnad.

Om vi istället fokuserar på att eleverna ska få förståelse för kunskapsstoffet, såväl som för sitt eget lärande på en metanivå, kommer vi närmare svaren på de där outtalade frågorna än vad vi har varit tidigare. När svensk skola sedan består av elever och pedagoger som tar avstamp i förståelsen, när paradigmskiftet är ett faktum, kommer vi inte bara att återigen prestera väl i internationella mätningar utan vi kommer göra det på ett helt nytt plan och dit har andra skolsystem fortfarande resan kvar att göra.

Så jag önskar oss alla lycka till med vårt viktiga förändringsarbete, vi gör det i tanke, handling och samspel!

Av Patrik Ask, Rektor, Skara kommunIB Image