Men hur gör vi då? BFL och förmågorna i praktiken!

fre, 03/07/2014 - 10:53 | admin

FN:s barnkonvention, som undertecknats av flertalet länder i världen, slår fast alla barns rätt till skolgång. Ändå måste man kämpa för den rättigheten på en del platser. Ibland med risk för livet. Särskilt om du är flicka. Skolor sprängs. Skolpersonal och elever blir trakasserade och misshandlade. Flickan Malala från Swatdalen i Pakistan blev skjuten i huvudet på en skolbuss. Av en taliban. I religionens namn. Hur kan det komma sig? Vad är talibaner och hur har de fått så stor makt i regionen? Vilka är de påstådda kopplingarna till religionen islam? Vad innebär fundamentalism och vilka andra exempel på detta finns? Kan man hitta något gemensamt i drivkrafterna bakom?

Så står det i inledningen till vår LPP för år 9 och som vi jobbade med efter jul. Ämnet är religion. Och engelska. Genom att kollegan arbetar med ämnet på engelska får vi dubbelt så mycket tid till bearbetning av ämnet. Det är en av fördelarna med ämnesintegrerat arbete. Eleverna kan fokusera på färre saker och lägga mer energi på frågan. Utan att förlora i innehåll eller förmågor. Dessutom blir vi två lärare som tillsammans driver processen. Två som kan uppmärksamma vad som händer med lärandet, vad som behöver förtydligas eller tränas på och två som kan upptäcka vilka som eventuellt inte hänger med. Och att dela dessa upplevelser med någon i arbetet är inte bara väldigt lärorikt, det är också förbannat kul. För, att vara lärare innebär ju nästan dagligen mer eller mindre unika upplevelser bland eleverna. Inte bara bekymmer, utan väldigt ofta intressanta tankar och resonemang. Eller nya frågeställningar. Ibland styr processen iväg åt oanat håll. Kan man t ex säga att YOLO (You Only Live Once) är en slags nutida livsåskådning? Det blir hela tiden nya utmaningar för läraren och det är skönt att kunna hjälpas åt med att ta fram underlag och bearbeta erfarenheterna från lektionspassen.  Sen är det kul att mötas av en entusiastisk kollega efter lektion med den grupp man jobbar med. Få nyfikna och angelägna frågor om hur det gick. Hade eleverna förstått analysen av fundamentalism inom hinduismen? Och det hade de, kunde jag meddela. Enligt snabb-avstämning á la Lundahl (bedömning för lärande). Sen kunde inte alla tillämpa det i vidare resonemang och då blev det ju tydligt vilket som var nästa steg för de eleverna. Bedömning för lärande, igen.

Min kollega hade först i stor och sen i mindre grupper bearbetat en svår text på engelska och som handlade om fundamentalismens ursprung och varför fundamentalismen i Indien snarare är ett uttryck för nationalism än för hinduisk tro. Puh! Med siktet inställt på de mer avancerade formerna av kunskapskraven för religion som handlar om att kunna se samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Vad är vad, liksom. För att kunna göra detta, krävs inte bara kunskaper om religion, utan också praktiska exempel att ”dissekera”, att öva förmågan att analysera, en av de fem stora förmågorna enligt G Svanelid. Och det tar tid. Måste få ta tid. Vilken lättnad då, att kollegan jobbar med en del av innehållet på engelska. Stärkta med en avancerad teori på engelska fick eleverna hos mig på nästa so-pass ett övningsexempel. Ett klipp från TV:s Agenda som handlar om ISIS (islamiska staten i Irak o Syrien) och dess framfart i Syrien. Eleverna fick svara på några frågor som handlade om hur de kan ha tolkat urkunderna och om de kan se samband med andra fundamentalistiska rörelser på andra platser och i andra tider. Alla kunde t ex svara att ISIS gör en fundamentalistisk tolkning av Koranen och kunde ge ett par exempel på liknande rörelser. Det vet jag, dels eftersom jag vandrar runt i gruppen under tiden, men också därför att de skriver på Google drive och delar med oss. Sen vidare då. Om nästa steg är att utveckla svaret lite, vilket de flesta kommer fram till när vi tittar på och jämför mot kunskapskraven, så finns det ju elever som kan det redan här och andra som inte vet hur de ska göra alls. Som behöver träna på att bearbeta den fakta de känner till. En fundamentalistisk tolkning av Koranen. Hur då? Då behöver man kanske veta lite om Koranen. Vad är det för bok? Handlar om vad? Skriven av? När? Används på vilket sätt? Naturligtvis begär jag inte att eleverna ska läsa Koranen, men de behöver sätta sig in i denna urkund och då får jag hjälpa dem att hitta tydlig fakta att bearbeta. Stödstrukturer, som G Svanelid så generöst delat med sig av som ett sätt att jobba utifrån förmågorna. Ofta är det enklaste att använda läroböcker. De vi har må vara rätt gamla och tummade, men de funkar. Vi arbetar ju i en 1-1-situation och nätet kan inte alltid ge konkreta svar på dessa frågor. Så handleder jag eleverna utifrån ”nästa steg” i kunskapandet. Det finns förstås elever som inte riktigt har en god läsförståelse. Då kan det handla om att, helt enkelt, läsa stycken ur religionsboken tillsammans med dem. Ofta när man sätter sig med ett par elever, så ansluter fler. Det är fler elever än vi tror som inte kan läsa och förstå på ett fullgott sätt, vilket senare forskning också pekar på och det är ju så viktigt att detta inte blir ett hinder i varenda ämne. Ibland räcker man till och ibland gör man inte riktigt det. Då tröstar jag mig med att tänka på de alternativ som finns och kommer fram till att de inte är bättre.

Någonstans under processen fångar vi in alla. Större chans om man är fler lärare kring ett projekt/case. Ibland är vi många inblandade lärare och det bestäms lite av behovet inom ämnet i förhållande till eleverna hos var och en. Vi pratar med varandra hela tiden och delger varandra egna och elevers idéer. För min egen del som so-lärare handlar det förstås om att tillgodose behovet att läsa allsidigt av alla fyra ämnen. Samtidigt är det viktigt att skolans ämnen blir en bild av verkligheten här och nu och möter behovet av att förstå det som händer. I den kommun där jag jobbar bor förhållandevis få människor med invandrarbakgrund. Det är ingen självklarhet att veta vad kurder är och många blandar ihop muslimer och islamister. Inte så många känner människor som inte är ”svenskar”. Viktigt därför att förebygga och motverka fördomar och ämnet religion tycker jag erbjuder många möjligheter utifrån syfte i kursplanen. ”Many people think all muslims in this area are talibans, but it is the opposite way, all talibans are muslims”, som en elev skriver i sitt arbete. Det är viktigt att presentera det aktuella läget i Swat som en del av en samhällsprocess och som i vissa delar liknar t ex processen i övergången till industrisamhälle under förra sekelskiftet i USA. Samband igen. Analys. Och så vidare. Hur är det nu inom buddhismen? Finns fundamentalistiska rörelser där, eller har funnits? Eller är det helt enkelt inte förenligt med de centrala tankegångar som bär buddhismen? Jag vet inte riktigt. Än. Och det gör inget. Det viktiga är att eleverna vill veta och att jag behärskar ett arbetssätt som gör att vi tillsammans kan ta reda på det. Och att det plötsligt finns så mycket aktuell forskning och metoder tillgängliga och som kan underlätta för oss. The Big Five, BFL, allehanda lässtrategier med flera ger oss ett förhållningssätt och metoder att stimulera och bevaka processen. Och att jag har kollegor som jag kan räkna med i den processen. Då blir det goda resultat. Och då är det kul att vara lärare. Hallelujah!

Monika Karlsson, SO-lärare och förstelärare på Vittra Forsgläntan, Kungsbacka