Aktivera eleverna som lärresurser för varandra - introduktion

Lärandet är i högsta grad en kollektiv process. Vi lär oss genom att interagera med varandra, dvs. vi lär oss av varandra, när vi ser varandras perspektiv, när vi stöter och blöter argument. Det är också så att vi får syn på oss själva när vi speglar oss i andra. En viktig del i denna interaktion är hur vi reagerar på varandras perspektiv och kunnande. Vi kommenterar och bedömer varandra och lär oss både av att ge och ta kritik.

Alla elever gynnas av att ge varandra respons, men det är viktigt att eleverna får se och höra goda exempel på konstruktiv kritik om de ska kunna utveckla ett eget sunt sätt att bedöma andra. Det är nödvändigt att man går varligt fram när det gäller att arbeta med kamratrespons, särskilt om eleverna inte är vana vid att ge varandra repsons. Det är något eleverna behöver tränas i och att skapa checklistor för hur man går till väga är ett bra verktyg. Det är med andra ord viktigt att skapa ett klassrumsklimat som gör att eleverna vågar prata och vågar göra fel, för det är genom misstagen vi lär oss.

Christian Lundahl berättar i filmen om hur man aktivt kan aktivera eleverna som varandras lärresurer och vad det ger för resultat på lärandeprocessen.

 

Two stars and a wish

Denna modell är kanske den mest kända metoden för kamratrespons och den är en bra början om eleverna inte är vana vid att arbeta med respons. Eleverna börjar med att lyfta två saker (two stars) som de tycker är bra i det arbete som de ska ge respons på. Avslutningsvis ger eleverna förslag på en sak som de tycker att kamraten kan utveckla i arbetet (a wish). För att "two stars and a wish" ska fungera riktigt bra bör man använda modellen vid ett flertal tillfällen så att eleverna kan utveckla stategier för hur det kan se ut. Det är viktigt att man som lärare strukturerar upp arbetet och styr in kamratresponen på det som den ska beröra, dvs. innehållet. Ge gärna eleverna frågestöd/checklista med konkreta tips på vad de kan lyfta i responsen, utifrån kunskapskraven.

Kamratbedömning

Ett sätt att göra eleverna mer medvetna om bedömning och samtidigt stärka dem i självskattning av den egna prestationen, är att använda kamratbedömning som verktyg. Då får eleverna möjlighet att se fler exempel och tillvägagångssätt på hur en uppgift kan lösas och tillsammans kan de titta på kunskapskraven i syfte att synliggöra vad som krävs för de olika kvaliteterna. Kamratbedömning leder också till att eleverna får återkoppling vid fler tillfällen, vilket i sig är värdefullt. Det är viktigt att poängtera i sammanhanget att detta förutsätter ett gott lärandeklimat och att eleverna förstår betydelsen av kamrateffekter, att det inte handlar att om tävlan eller fusk för då kommer eleverna inte att vilja dela med sig. Dessutom behöver eleverna stöd till en början på vad de ska titta efter och vad de ska bedöma utifrån, gärna kopplat till den pedagogiska planeringen för arbetsområdet. 

John Hattie menar i sin metastudie Visible learning att klassrumsklimatet och kamratinflytandet är några av de starkaste påverkansfaktorerna i skolan.

I filmen som följer får ni träffa läraren Marie Hagman och hennes elever i år F - 3 som arbetar med kamratrespons.