Bedömning för lärande

Förändrad praktik genom kollegialt lärande!
Med undervisningen i fokus
Processtöd i bedömning för lärande

Framsida

 

VI LOVAR SKOLUTVECKLING

Vi på Pedagogiskt Centrum arbetar med skolutveckling. Vi menar att bedömning för lärande (BFL) är ett förhållningssätt till lärande och kunskap som lika mycket handlar om undervisningens kvalitet och effektivitet.

LÄS MER

BFL

Bedömning kan vara både summativ och formativ. Provresultat och betyg är exempel på summativa bedömningar, medan formativ bedömning handlar om formerande processer med t.ex. återkoppling under lärprocessens gång.

LÄS MER

SOCIALA MEDIER

Pedagogiskt Centrum är administratör för Facebookgruppen Bedömning för Lärande. Här diskuteras formativt förhållningssätt, kunskapssyn, elevsyn samt metoder, tips på litteratur och konkreta tankar kring undervisning.

LÄS MER

KONTAKTA OSS

Vi på Pedagogiskt Centrum arbetar med utvecklings- och förändringsarbete på skolor tillsammans med lärare, rektorer och ledningsgrupper. Detta gör vi genom systematiskt processtöd och med innehåll som lutar sig mot en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

LÄS MER

FACEBOOK


March 1, 2017 12:27
Här följer en nyskriven text som jag blev klar med igår (28 feb).

- Om skolors förmåga eller snarare oförmåga att hantera ordningsproblem

Vid internationella skolundersökningar som mäter studiero så hamnar Sverige lågt i jämförelse med andra länder, i negativ bemärkelse. En aktuell studie från skolinspektionen visar att trygghet är det viktigaste problemområdet för eleverna i årskurs nio. Hela 60 % ansåg att studieron var dålig ( Ekot, 28 feb -17).

DEN AVSKEDADE ELEVASSISTENTEN
En händelse som på flera sätt berör innehållet i denna text är ett exempel från Göteborg. Där arbetade fram till hösten 2016 en elevassistent som senare under hösten blev avskedad. Hans arbetsuppgifter bestod av att bistå en klass där det gick en utåtagerande elev. Eleven hade tidigare varit polisanmäld för våld med tillhygge, mot skolpersonal. Polisutredningen lades dock ner då en läkare intygade elevens funktionshinder. Under en lektion i hemkunskap blev eleven av elevassistenten uppmanad att ta på sig ett förkläde. Eleven slår då ett slag som träffar hans huvud. Efter slaget beslutade han sig för att lyfta ut eleven, eftersom det låg knivar framme i klassrummet. På videokamera utanför klassrummet syns hur eleven försöker ta sig tillbaka till klassrummet. Han får ta mot ytterligare slag från eleven, mot huvudet och mot låret. Senare under höstterminen blev han avskedad på grund av att han använt obefogat våld. Skolans rektor säger i GP:s intervju, att ska man i en sån här situation bör agera lågaffektivt och inte förvärra situationen. Istället borde elevassistenten backat undan och gett eleven utrymme (GP, 10 dec -17). Avskedandet kommer att bestridas i arbetsdomstolen och då kommer elevassistentens sida förmodligen att försöka stödja sig på nödvärnsrätten, eftersom en elevassistent inte har lärares och rektorers befogenheter att använda tvång för att stävja trygghet och studiero.

Jag tror att den dåliga arbetsron är orsakad av skolors tillkortakommanden då det gäller att hantera uppkomna ordningsproblem. Följande samverkande problemområden bidrar till att skolor mer eller mindre kommer till korta.

SKOLLAGENS FEMTE KAPITEL OM TRYGGHET OCH ARBETSRO
Paragraf tre säger att ”Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero”. I paragraf sex, allmänna befogenheter för rektor och lärare, står det: ”Rektorn eller en lärare får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande”. Notera att övrig personal t.ex. fritidspersonal och elevassistenter inte har dessa befogenheter. Hur ska en elevassistent kunna stötta arbetsron i ett klassrum fullt ut, om hen inte har befogenheter, som lärare och rektorer, att upprätthålla studieron? Eftersom nödvärnsrätten är ett agerande som kräver en nödsituation kan inte skolor använda nödvärnsrätten som en strategi eller metod för att skapa trygghet och studiero. Om tvångsmetoder på en skola är befogade är det endast lärare och rektorer som kan luta sig mot dem, enligt femte kapitlet i skollagen. Det här kan leda till smått bisarra följder. Vi tänker oss att det uppstår ett problem på en skola, där en grupp stökiga elever vägrar åtlyda fritidsledaren, kuratorn, skolpsykologen, sjuksystern, vaktmästaren eller elevassistenten. De här personalgrupperna bör då söka upp en lärare eller rektor, med befogenheter att använda tvångsmetoder för att upprätthålla trygghet och arbetsro.

SKOLLAGENS SJÄTTE KAPITEL OM ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE BEHANDLING
Rektors och lärares befogade åtgärder för att upprätthålla trygghet och arbetsro, kan hamna i skottgluggen för andra lagstöd. En lärares agerande i syfte att upprätthålla trygghet och studiero kan med lätthet anmälas av eleven och dess vårdnadshavare och framkalla ett kränkningsärende. I samband med en kränkningsanmälan så bevisbördan den omvända. Det är inte rätten som ska bevisa den tilltalades skuld. Det är skolan som ska bevisa sin oskuld, att en kränkning inte har uppkommit. I Skollagens sjätte kapitel, § 14 står det: ”Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling enligt 9 § eller repressalier enligt 11 §, visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för sådan behandling, är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit”. Under 2016 har anmälningar till skolinspektionen ökat med 20 %. Av de sammanlagt ca 5000 anmälningarna så handlar de flesta om kränkning och mobbning (SR, ekot, 21 feb. 2017).

INKLUDERING
Inkludering innebär kort att elever oavsett svårigheter ska inkluderas i ordinarie klasser. Den rådande diskursen har ökat antalet elever som går i ”vanliga” klasser, vilket genererar fler utmaningar kring ordningsfrågor.

EN SVENSK SKOLKULTUR SOM PRÄGLAS AV AVSTÅNDSTAGANDE FRÅN DET AUKTORITÄRA
Vi har sedan en tid tillbaka en kultur i Sverige där lärares ledarskap bör vara mjukt. Då skolor famlar i osäkerhet kring grova överträdelser finns en tendens att skolor reagerar allt för defensivt då elever missköter sig. Ordningsproblemen bemöts med värdegrundsseminarier, föreläsningar om lågaffektiva metoder och försök till dialog. Därmed inte sagt att det är fel med dialog, värdegrundsseminarier och lågaffektiva metoder. Skolor behöver bli bättre på att hålla två bollar i luften samtidigt.

HÄNDELSEN I GÖTEBORG
Exemplet med den avskedade elevassistenten visar hur skolpersonal som inte har lärare och rektorers befogenheter, enligt skollagens femte kapitel, kan komma till korta i sitt uppdrag att stödja studieron. Händelsen illustrerar även hur inkludering kan skapa stora utmaningar för studieron, då elever med funktionsnedsättningar ska inkluderas i ”vanliga klasser”. Händelsen visar hur en rektor argumenterar för ett mjukt ledarskap med lågaffektiva metoder. Händelsen är även ett sorgligt exempel på hur skolledningen på en skola inte står bakom lärare som agerarar offensivt i sina försök att upprätthålla trygghet och arbetsro.

ÖVERBELASTADE PEDAGOGER OCH REKTORER
Skolor idag är generellt överbelastade av aktiviteter och mål. Om ett relativt grovt ordningsproblem uppstår så kan stressen inom skolan leda till att ärendet processas allt för slarvigt. I sämsta fall får mentorn ansvara för hela rättskedjan. Det kan börja med ett första samtal (motsvarande polisens gripande och förhör). Samtidigt ska mentorn stötta sin klient. Förutom att agera advokat kan mentorn även komma att företräda domstol och i slutändan kriminalvården, då en eventuell påföljd ska genomföras. Inte sällan sker då en hemringning. Punkt slut. Det här är inte bara problematiskt om vi beaktar att mentorn svårligen kan hantera alla roller fullt ut. Här ligger också problemet att mentorsuppdraget bidrar till lärares höga arbetsbelastning. Majoriteten av den svenska lärarkåren har i sin tjänst ett mentorsuppdag.

ÅTGÄRDER
• Svensk skola behöver rektorer och huvudmän som prioriterar att ordningsproblem processas effektivt, med bibehållen rättssäkerhet för såväl elever som personal. Viktigt att skolledningar är mer offensiva i sin användning av lagrummet i skollagens femte kapitel. Där finns åtgärder som utvisning, kvarsittning, tillfällig omplacering, tillfällig omplacering vid annan skolenhet, avstängning och omhändertagande av föremål.

• All personal som arbetar inom skolan bör ges samma befogenheter att agera då tryggheten och studieron är hotad. Idag har endast rektorer och lärare befogenheterna enligt femte kapitlet i skollagen. Detta skulle möjliggöra åtgärden som följer:

• Att skolor inrättar renodlade tjänster med uppdrag att utreda, agera och hantera processer, som är kopplade till de fall där elever missköter sig. Ett uppdrag som skulle innebära att skolledare och pedagoger avlastas och får en tydligare pedagogisk roll.

• Regeringen bör tillsätta en utredning med syfte att undersöka hur inkludering har påverkat studieron i den svenska skolan. Vi behöver även utreda hur skollagens skrivelser om kränkning påverkat studieron i svenska klassrum.

Kan det vara så att en kultur präglad av individuella friheter och rättigheter, demokrati och mänskliga rättigheter hamnar i svårigheter att upprätthålla trygghet, med dess värderingar präglade praxis? Om verktyg och förmåga att skapa trygghet saknas, uppstår risken att verkligheten tränger ut idealen.

Johan Haeffner
SO- lärare
Författare till boken - Skolan under ytan


March 1, 2017 08:58
Vi pratar ofta om att vi måste arbeta mer med källkritiken men har du svårt att komma igång kring HUR man kan arbeta med källkritiken på ett elevnära och konkret sätt. I detta inlägg har jag samlat mina bästa tips och även hur man kan arbeta språkstöttande med skrivmallar, men även hur man bryter ner kunskapskraven för att kunna hjälpa eleverna vidare just kring de moment de kör fast vid. Det finns även tips på filmer och upplägg som kommer från Viralgranskaren och det passar ju bra inför Källkritikens dagen den 13 mars. #källkritik #ämnesspanare #svenska #engelska #so #no


February 28, 2017 19:11
Tack för insläpp!

Twitter

Youtube